Sitter och skriver dagbok vilket jag gör betydligt oftare! Är jätte roligt och titta tillbaks nåt år och verkligen se hur mycket man har förändrats! minuset är väll att man ser hur otroligt töntigt och barnsligt allt låter, men det är ju jag, eller kanske mer var jag?

Är man alltid samma person, försändras man lite och sparar en del av sig eller förändras man helt på några år?

Finns det något i mig som gör att jag blir jag? Finns gamla jag kvar i den jag är nu? Kommer jag tycka att jag var jätte annorlunda om tre år igen?

Det tror jag säkert att jag kommer.

Jag kommer nog förmodligen tycka att jag var barnslig, men jag är ju jag? Eller hur?

Att vara sig själv är något jag alltid tyckt är viktigt. Även om jag ibland bytt ut mig till någon annan, låssats vara någon som jag inte är.

Ingen annan kommer någonsin vara som du är, Aldrig. Så varför inte vara du? Den ända på hela jorden, av miljarder människor som faktiskt riktigt är du??!

För om du inte är du, vem är du då egentligen?

Du kan aldrig bli någon annan, hur mycket du än vill så kommer du aldrig att bli lika bra på att vara någon annan, men du kommer alltid vara bäst på att vara du.

Nu tänker jag mer psykiskt än utseende mässigt.

Att vilja ha lika fint hår/ kläder och allt det där ,är inte att bli någon annan, men att börja göra precis som alla dina kompisar vill, att betee dig som de gör, att "kopiera" deras sätt är på något sätt fel i min tanke.

Ni kanske inte tycker som jag, men jag hoppas i.a.f förstår vad jag menar!

Är sjuukt värt att tänka på det i.a.f!